Fick ett ekollon (hehe ollon hehehhehehehe) av min polare Anna i inflyttningspresent och se hur fint det vuxit! Om ett tag kan jag plantera den i en kruka och ytterligare ett år blir det att sätta den ute. Kanske följer eken med mig resten av livet. Och kanske blir det här blogginlägget ett sånt inlägg jag går tillbaka till för att titta på hur liten hon var en gång. Min lilla ek.
