Mitt barn är ett halvår! Stort grattis till honom och till mig som både överlevt och lyckats hålla honom vid liv. Och vilket jäkla halvår det varit. När jag får frågan "var det som du trodde?" om att skaffa barn (fick den på riktigt TVÅ gånger irl förra veckan) så har jag ett standardsvar som är typ "nej det var både jobbigare och roligare". ...och det får kanske sammanfatta det här halvåret? För det har varit så jobbigt men också så roligt. Och det här är klyschigt men halvåret har utan tvekan varit det bästa i mitt liv. Det var ju honom jag väntat på! DET ÄR VERKLIGEN SÅ. Gud är ju omöjligt att skriva om sitt barn utan att låta som ett väggord. Nu är han 71 centimeter lång och väger 9,4 kilo. Någon frågade vad han äter och det är väldigt olika men han har gillat det mesta men favoriten är all frukt och grönsaker som jag antingen mixar eller köper i klämmis. Jag har boken Stora boken om barn och mat som jag tycker är kanon om man vill ha tips och tricks för en bebis som börjat käka. Nätterna går bättre och bättre med lite undantagsfall som inatt då vi var vakna 2,5 h tillsammans.... Men! Han äter typ inget på natten längre utan vill mer vara vaken och leka. Det vill inte jag. Tack älskade ni för att ni hängt med oss det här första halvåret! Det har varit en resa i både föräldraskap och med att förstå vad jag vill dela med mig av och inte, men jag tror jag börjar hitta en bra balans nu.
