Nu går flyttlasset till en lite annan del av söder, men ändå nära. Inatt sover vi i vår nya lägenhet och den här gråvita vännen står tom. Snyft. Jag tror att jag aldrig har varit så lycklig och samtidigt så olycklig som här inne. Blivit vuxen. Gått från 20 till 27. Fått nya vänner och en jävla massa insikter (som jag säkert kommer håna om ytterligare 7 år). Ja ja, det är bara en jävla lägenhet. Men den har varit en jävla klippa mot mig och Anton. Adjöken Katarina Bangatas bästa etta.
