Jag hade några barnfria mornar i förra veckan. Gick ner på hipstercaféet mittemot oss som vi utnyttjat alldeles för sällan senaste 6 åren. Men liksom. Antingen jobbade man heltid+ och hade aldrig tid, eller så va man pank eller bakis och sen vi fick vi barn.Men i veckan satt jag alltså där två mornar i rad. Och så blev jag alldeles nostalgisk över ett ställe jag knappt...varit på? Hahahahaha. Så dumt. Men för mig som skjuter upp en hel del oro tills då jag verkligen måste känna den så blev det plötsligt så verkligt att vi ska lämna stan. Alltså det är ju ett hundra procent lyxigt äckligt privilegierat problem som jag typ SKÄMS över att ta upp? Man får typ inte ha ångest för sånna saker, men ja ändå satt jag här och våndades lite....... Åt min eggs royal och höll käft. God var den. Men vet ni vad som också är gott? Att ha utrymme. Tre förråd. Kunna ha sina föräldrar på besök. Äga sina egna träd och gräs. Basta. Bada i Nyckelviken. Slippa Folkungatan/Ringvägen/Götgatan. Måla om. Ha trädgårdsfester. Bjuda på egenodlade tomater. Skicka ut Nisse i sandlådan. Göra snögubbar utanför fönstret. Det blir nog bra. Och så får man väl ändra sig i värsta fall. Hyra ut huset och dra till nån storstad i panik!!!Puss ska sluta skriva om huset hela tiden
