HEJ Istället för Stockholm åkte jag till Sundsvall och mamma och pappa. Hade typ ont i hjärtat i fredags för att jag saknade morsan såpass mycket. Trixade därför med lite tåg och fick tag på en suuuupertrevlig instagramföljare som hette Malin som plockade upp mig i Åre och körde mig till Sundsvall! Så schysst. Nu sitter jag på morgontåget på väg direkt till jobbet. Har lite efterdyningar av migränjäveln och kan typ inte hantera sol? Synd att man är soldyrkaren nummer ett sen år 1988. Farsan har förresten byggt ett gubbrum hemma i huset (lol???) där vi satt igår och anförtrodde oss åt varandra och tittade på gamla bilder. Hittade bl.a bilden ovan från när farmor och farfar var unga. Farfar är död sen sjutton år men min fina fina farmor lever men har precis åkt i på hem för någon månad sen. Tänker så mycket på henne, och därför gör alla de här bilderna från hennes ungdom något med mig? Typ 50% dödsångest och sorg över att livet går men i övriga 50% känner jag hur FINT det är att tiden går och att vi får uppleva känslor, tankar och situationer varje sekund. Och att det ibland är soliga stunder där en snygg kille man gillar tittar på en i vårvädret (som farfar på farmor). Jag tror de var lyckliga där och då. Carpe diem hörni, Kram
