Hej älskade ni Det har varit så kul att läsa era kommentarer på mitt senaste inlägg. Kommentarsfältet utvecklade sig nämligen till en slags bikt kring vad era tankar var när ni såg era bebisar för första gången. Tex "oj han ser ut som en sten" hahaha. Lovar att återkomma med vad min första tanke är. Aldrig har tiden gått så sakta här hemma. Jag är som sagt slut på energi, vaknar varannan timme på nätterna av att behöva kissa och passar även på att äta en banan och dricka ett iskallt glas vatten då. Som en naken vankande vålnad vandrar jag omkring här hemma. Alltid i jakt på mat. Är för övrigt besatt av iskallt vatten just nu. Dricker kanske 2 liter per dag? Har en flaska i kylen och nu när jag tänker på den så VATTNAS det i munnen. Kul och fantasifull craving :-))) Andra saker som hänt är att jag faktiskt åkte in en sväng på förlossningen för några dagar sen. Jag har överlag inte alls varit särskilt orolig av mig under graviditeten. Jag har lyckats stå på mitt logiska ben och känt mig trygg i kroppen. Nästan förvånande right?! Jag känner mig också rätt påläst i grejer EFTERSOM jag just läst mycket om graviditet och genuint intresserat mig för "processen" (haha lol) och så har jag ju ovanpå detta många polare med småbarn jag kan fråga om saker. Mitt största problem har varit ytliga egoistiska utseendegrejer. Men mer om det i annat inlägg. Men så för ett par dagar sen svullnade jag upp ordentligt och fick lite huvudvärk. Jag vet att det kan vara tecken på havandeskapsförgiftning och tog därför mitt blodtryck hemma (har absolut en mätare hemma). Där hade jag plötsligt rätt mycket högre blodtryck jämfört med vad jag brukar ha. Och ja, med dom symptomen ringde jag förlossningen på BB Stockholm och så tyckte dom att jag skulle åka in för en koll. Grinade lite i bilen men kände ändå relativt snabbt att "ja det här är nog ingen fara, BB-väskan är med och nu får du ha ett öppet sinne för att han kan komma ut hursomhelst Persson". Kände också Nisse sprattla på som ett fyllo i magen där i bilen - vilket gjorde mig lugn. Väl på plats på förlossningen kollade de hjärtljud, protein i kiss och tog nytt blodtyck (ÄR detta intressant för NÅN? aja jag fortsätter skriva) ...och allt såg ok ut. Älskade också alla som jobbade där. Jag skämdes för att jag åkt in för det absolut värsta jag kan tänka mig är att "stjäla tid" av människor i vården men de tog mig ändå på allvar. Jag sprang nästan ut ur rummet med förlossningsläkaren för jag ville inte störa henne för länge. Aja det var mitt lilla besök. Nu ska jag äta en pad thai och surfa på klädsajter. Puss och hej älskade ni
