Läser mitt kommentarsfält och fick mig ett gott skratt och kände stark VÄRME för er som läser bloggen. Underbara läsaren Ida som känner mig såpass väl att hon oroas över att någon ensam själ kommer få ta smällen av min vrede. Det är kul, för det är så sant. Jag har fått runt femtio dm:s (och då har jag ändå stängt av dm:s) och säkert tjugo kommentarer här på bloggen som undrar var mina recensioner om GVFÖ är. Först och främst är det ju fantastiskt roligt att ni har uppskattat dem så mycket! Inget gör mig gladare än när ni gillar det jag skriver - förstås. Men vet ni vad som gör mig sådär barnsligt SUR och TVÄR? Jo, tjat. Men det är inte lätt för er att veta. Ju mer någon tjatar på mig om saker ju mer på tvären sätter jag mig. När folk BER mig om saker för många gånger vill jag inte göra det. Kanske handlar det om nån prestationsångest? Vettefan. Anledningen varför jag inte recenserar GVFÖ i år är för att jag inte tittar på programmet. Anledningen varför jag inte tittar på programmet är för att jag inte orkar. Anledningen varför jag inte orkar tror jag är för att det just nu är jättemycket hormoner i min kropp som gör mig dels trött men också känslosam. Att se ett SVENSKT program baserat på känslor tar för mycket energi av mig helt enkelt. Jag blir dränerad av att höra om andras känslor när mina är så stora. Hoppas ni GODTAR detta ooooooch om... jag ser.. en... fråga till... om.. detta... ja, då kommer det SMÄLLA :-)