Hej älskade!!!! Hur mår ni? Vad gör ni? Va äter ni till lunch? Idag åt jag fisk och potatis med en sallad. MITT BARN kastade det på golvet och jag fick bita mig i kinden för att inte vråla rakt ut. Igår kom jag hem från en helg i Köpenhamn med champaaaaaagne, oceaner av tid med Nea, otroliga middagar och strosande i butiker. Hade dock pms vilket förvärrade lite min längtan till Nisse. Va så mysigt att få krypa ner hos honom när jag kom hem. *vArDaG* Har förresten läst ALLA era kommentarer under inlägget om *livspusslet* och är så glad och tacksam för att ni delar med er. Jag skämdes dock? För att jag klagar när jag uppenbarligen har det så jävla förspänt emellanåt. Folk jobbar i skift med riktiga grejer och klarar en vardag. Själv hämtar jag på förskolan med andan i halsen typ halv fyra och får stresspanik de veckor jag jobbar mer. Tar verkligen med mig det ni skriver om att våga har kvar barnet längre på förskolan om det behövs (för en egen del blev jag ju alltid hämtad sist och tror inte det skapat trauma, skratt) men för OSS handlar det framförallt om planering! Det poängterade många av er också. Att planering ska inte underskattas. Tycker att jag och min kille är sånna typiska småsyskon som bah ”lalala det löööser sig i veckan lalalala mat dyker väl upp i kylen lalala”. Jag tror också jag som nån slags jämställdhetsprincip VÄGRAT projektleda familjelivet, men vem drabbar det indirekt? Jo mig själv :-))))) Kvinnofälla hur man än gör :-))))) Så nu har jag iaf planerat in en planeringstimme varje söndag. Också lustigt att jag då är den som planerar in att vi ska planera. Jaha nu ska jag ta ett varv i huset och oj:a mig över allt jag borde göra men inte orkar när nissen sover. Kommer sluta med The Ultimatum i soffan. Gud vad beroendeframkallande det är?!? HAR NI SETT?