Åh herregud. Pigg är man inte eftersom man låg och grinade inatt mellan 01 till 06. Och det fortsätter bara? Vad smart man blir av sömnbrist hörrni!!! Åh guuuuud blir så trött på mig själv för att jag ska dela med mig av saker som jag kanske borde hålla för mig själv eftersom det är det allra mest privata och känsligaste - relationen med mitt barn. Det viktigaste jag har. Jag trodde jag var såpass trygg i min roll som mamma att jag liksom kunde axla en roll där jag lättvindigt berättar om mig och mitt barn och där jag ger mitt perspektiv på saker och ting och kanske hjälper nån annans ständiga förändraskuld. Men uppenbarligen är det en för komplicerad och tung roll att axla för mig. Och minsta lilla grej som stör tryggheten i mitt föräldraskap vill jag direkt skära bort. Blir så arg på mig själv för att jag släppt in andra som inte vill förstå eller som jag helt enkelt inte alla delar samma bild av föräldrarskap med - i den här viktiga relationen jag har med mitt barn. Men med det sagt vill jag från djupet av mitt hjärta tacka för er som skrivit så fina fina kommentarer som på inlägget nedan. Det är verkligen som plåster. Känner enorm samhörighet med er och tänker att vi är många som förstår varandra ändå. Har inte svarat på allt så vill passa på att tacka er här. Det är verkligen generöst att skriva snällt och kloka saker till någon man inte känner. Ska nu sluta grina och försöka hitta tillbaka till den där tryggheten jag hade för 24 timmar sen. Stor kram så länge hörrni!!! PS. Tänk er pappor hålla på såhär hahahahahahahahahahahahahahahaga dööööör
